Livet rullar på alldeles för fort

Jag skulle just nu vilja trycka på pause knappen och bara vara lycklig. Det har jag vöäl mer elelr mindre gjort de senaste dagarna.

Jag är så glad att jag är klar med Projektarbetet nu, det är nämligen inte många som är. vi hade deadline idag och höll den, ett helt års arbete inlämnat, klart och jag behöver inte göra mer med det. ALDRIG! så himla skönt, men det har varit ett väldigt lärorikt och roligt arbete.

Skolan är dock ganska stressig, har massa trådar att knyta ihop och bli klar med, och dagarna till 5 maj närmar sig med stormsteg. Gosh, jag måste hitta motivationen nu.

Jag måste få allt annat i mitt liv att fungera som det ska, finna en rutin, något som fungerar. Det känns som att det inte gör det just nu. och alla drar i mig med råd och rön. jag vet varken in eller ut längre...

Men jag är glad att jag har Amelié att kila över till när allt blir jobbigt.

Jag är glad att Andreas finns här, han höjer upp tillvaron enormt, det är otroligt vad en människa kan ha så stor inverkan på mig som han har. Jag saknar dig söt!